Mervetande #7

Så påverkas samhället av auktoritära ledare

Upplevda hot sätter igång oro som kan bana väg för politisk populism. Modern Psykologi åkte till USA för att se hur människor påverkas när en auktoritär ledare tar över.

Av Jonas Cullberg. Bild: Istockphoto.
Modern Psykologi #6-7/17.

lona Nanay satt på en bar på Manhattan med några vänner och såg hur USA förändrades framför hennes ögon. Det var sent på kvällen den 8 november och Donald Trump tog hem delstat efter delstat.

– När han vann Pennsylvania och vi förstod att det var över blev det alldeles tyst. Jag grät. Massor.

När hon gick till jobbet som lärare i New York-stadsdelen Bronx dagen därpå försökte hon hålla masken inför eleverna. Flera av dem var oroliga över den nya presidentens löften om att utvisa miljontals invandrare som saknar uppehållstillstånd.

– Men jag kände mig helt förstörd. Hur är det möjligt att så många amerikaner stöttar den här mannen? Jag undervisar i en skola där majoriteten av eleverna har rötter i Latinamerika, och många av dem har papperslösa föräldrar. De är väldigt rädda och föräldrarna vågar inte komma till skolan längre.

Jag träffar Ilona Nanay en lördagseftermiddag på en dunkelt upplyst kvartersbar i Brooklynstadsdelen Greenpoint. Ett fyrtiotal personer har samlats för att titta på en livesändning av ett möte från Florida, organiserat av medborgarrättsorganisationen ACLU, American civil liberties union. Bartendern bjuder på pizza medan ACLU-ordföranden Anthony Romero dyker upp på storbildsskärmen.

– Demokrati får aldrig vara en tittarsport, säger Romero.

– Vår yttrandefrihet och rätten att protestera är inte bara rättigheter. Under Trump-eran är de skyldigheter!

Den något helgsömniga unga församlingen på baren applåderar. Runt om i USA har
200 000 personer samlats under parollen ”People power” för att titta på ACLU-mötet och få tips om hur de kan engagera sig mot Trump. ACLU har arbetat juridiskt mot presidentens inreseförbud för medborgare från sex muslimska länder, som organisationen menar ”gör att USA rör sig allt närmare att bli del av en sorglig samling auktoritära regimer utan respekt för lagar och mänskliga rättigheter”.

– Jag har gått igenom alla de olika sorgefaserna efter valet, säger Ilona Nanay.

– Det var förnekelse, ilska, depression … Men nu är Trump här för att stanna och då är det viktigt att vi går samman och ser till att han inte gör så mycket skada. Folks liv står på spel.

Ilona Nanay är långt ifrån ensam med dessa känslor. Bland Trumps motståndare har de första månaderna efter valsegern präglats av aktivism och stora demonstrationer, men också ångest. En undersökning som det amerikanska psykologförbundet APA gjorde i januari visade att mer än hälften av amerikanerna upplever att det politiska klimatet är en källa till stress. Nästan hälften säger det samma om valresultatet. De som röstade på Demokraterna är som väntat betydligt mer bekymrade än republikaner. Men kritiker från både vänster och höger varnar för att Donald Trump drar USA i en odemokratisk riktning. Auktoritarianism är begreppet som gång på gång dyker upp i medierna. Trump visar upp flera beteenden typiska för auktoritära ledare: Under valrörelsen målade han upp USA som ett land i djup kris, där han själv ”är den enda som kan fixa situationen”.

Han attackerar gång på gång de samhällsinstitutioner som granskar honom, som medierna och rättsväsendet. Han beskyllde de domare som stoppade inreseförbudet för att vara ”politiska” och avskedade FBI-chefen James Comey mitt under dennes utredning om Trump-kampanjens kopplingar till Ryssland. Han sprider desinformation, som att miljontals papperslösa invandrare röstade illegalt på Hillary Clinton. Han har berömt despoter som Saddam Hussein, Kim Jong-un och Vladimir Putin.

Psykoterapeuten Michel Horvat, som driver en mottagning i Los Angeles, beskriver en känsla av panik hos patienterna efter valet.

– Många av dem har erfarenhet av olika former av mobbning, och de upplever att miljön har blivit otryggare, säger Michel Horvat.

– När systemet blir mer auktoritärt ökar trakasserierna, och mobbning är en av metoderna som Trump använde sig av för att vinna valet. Det skickar ett budskap till en hel generation att trakasserier är ett effektivt sätt att uppnå saker. Vi kan se detta i attackerna på synagogor och hbtq-personer efter valet.

Michel Horvat känner igen reaktionerna från när han som barn lämnade Chile för att flytta till USA med sin familj, efter att diktatorn Augusto Pinochet tagit makten.

– Det är samma känsla av att det som vi tagit för givet plötsligt blev osäkert och att vi måste kämpa för rättigheter som vi redan vunnit, till exempel när det gäller miljöskydd och sjukvård.

Ser man tillbaka på 1900-talets blodiga historia hittar man flera mönster vad gäller hur människor agerar när en auktoritär ledare dyker upp. Det förklarar Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York university med auktoritarianism som specialområde, och nyhetskommentator för CNN. Hon har forskat om reaktionerna på fascistledaren Benito Mussolinis tid vid makten i Italien. Bland dem som är neutralt inställda till en auktoritär regim finns en tendens att avvakta, hålla sig i bakgrunden och se vad som händer efter maktövertagandet, menar hon.

– De ser ofta den auktoritäre ledaren som ett sätt att bli av med politiska fraktioner de ogillar, som vänstern i fallet med nazisterna och fascisterna, eller aristokratin i fallet med Ryssland under revolutionen. De dyker upp på massmöten, eftersom de måste. De är oroliga för att bli av med sina jobb, för att deras barn ska trakasseras. De är konformisterna, säger Ruth Ben-Ghiat. Motståndarna till en auktoritär regim tar den stora smällen och kan bränna ut sig snabbt.

– De är i frontlinjen och om regimen håller sig kvar emigrerar de eller går under jorden.

Ruth Ben-Ghiat känner igen 1900-talsmönstren i dagens USA.

– Folk börjar redan känna sig känslomässigt utmattade. Det är som om Trump varit vid makten för evigt, trots att det bara gått några månader. Men han har också lärt oss en stor läxa när det gäller värdet av medborgarskap. Det finns en storskalig om än decentraliserad proteströrelse som växer.

Yale-professorn Timothy Snyder, en av USA:s främsta historiker, blickar också mot andra världskriget för att varna för nutida hot mot amerikansk demokrati. Han är aktuell med boken On tyranny: Twenty lessons from the twentieth century, som kommer på svenska i höst. Där applicerar han lärdomar från studier av förintelsen och 1900-talets östeuropeiska kommunistiska diktaturer på dagens USA. Han beskriver hur människor tenderar att försöka förutse vad en auktoritär ledare vill ha, och ”lyda i förväg”, utan att ha fått några order. I boken nämner han ett exempel från början av 1938 när Adolf Hitler hotade att annektera Österrike. Stora delar av det österrikiska folket började agera utifrån vad de trodde att Hitler önskade. Österrikiska nazister satte igång att trakassera judar och stjäla deras tillgångar. Icke-nazister deltog i stölderna. Att österrikarna lydde i förväg lärde den tyska nazistledningen vad som var möjligt. Det österrikiska exemplet följdes av Kristallnatten i Tyskland i november samma år.

Psykologen Stanley Milgram undersökte det här mönstret i sitt berömda lydnadsexperiment från 1961. Milgram uppmanade sina försökspersoner på Yale-universitet i Connecticut (han ville från början genomföra experimentet i Tyskland men fick inte tillstånd) att dela ut elstötar, även dödliga sådana, till medmänniskor som i själva verket var skådespelare som låtsades få elchocker. Experimentet visade att människor är mycket mottagliga för att anpassa sig till nya regler under nya omständigheter och överraskande villiga att skada och till och med döda andra om en ny auktoritet instruerat dem att göra det. ”Jag fann så mycket lydnad att jag inte såg någon anledning att upprepa experimentet i Tyskland”, sa Milgram senare.

Är det viktigare för dig att ditt barn visar självständighet eller respekt för äldre? Lydnad eller självförtroende? Omtänksamhet eller skötsamhet? Nyfikenhet eller hyfs? De fyra frågorna ser ut att handla om barnuppfostran. Men de används i ett test som statsvetaren Stanley Feldman utvecklade 1992 för att bedöma hur högt en person värdesätter ordning och konformitet. Feldmans metod har blivit standard för att identifiera vad som kallas ”den auktoritära personlighetstypen”. De som väljer de strängaste alternativen på frågorna tenderar att ha ett behov av tydliga hierarkier, kontroll och ordning. De är skeptiska till och rädda för främlingar och normbrytare. Om de känner sig hotade vill de ha en stark ledare som skyddar dem. Och de lyder order. Under 2010-talet har de blivit en grupp som fått starkt inflytande i amerikansk och europeisk politik.

Undersökningar har visat att den egenskap som enar Trumps väljare – i högre grad än kön, klass, ålder och utbildning – är att de står högt på den auktoritära skalan. Liknande politiker och partier – som statsvetare klassificerar som ”auktoritär populism” – har de senaste åren varit på frammarsch runt om i västvärlden: Front National i Frankrike, Dansk Folkeparti, Geert Wilders Frihetsparti i Nederländerna och Sverigedemokraterna, för att nämna några. De sistnämnda är inte populister i traditionell mening, men det finns auktoritära tendenser hos väljarna. En undersökning bland förstagångsväljare från valet 2014 visade att SD-väljarna i högre grad än andra anser att en icke-demokratisk regering är att föredra under särskilda omständigheter och att det finns bättre statsskick än demokrati.

Varför är dessa partier och politiker så framgångsrika nu? Vissa forskare menar att det handlar om samhällsförändringar i samspel med den auktoritära personlighetstypen.

Det var en ljummen kväll i oktober i Charlotte, den största staden i North Carolina i den amerikanska södern. Donald Trump höll tal i en konferenshall mitt i staden. På trottoaren utanför demonstrerade en grupp unga aktivister och hamnade i hetsiga gräl med Trumpanhängare i röda Make America great again-kepsar. Valet låg tre veckor bort och alla förhandsmätningar pekade mot att det skulle bli en enkel seger för Hillary Clinton. Men de Trumpsupportrar som jag träffade här var övertygade om att han skulle vinna. Jag tänkte att de levde i en fantasivärld.

Långt från scenen inne i konferenshallen stod 42-åriga Amanda med sina två barn i lågstadieåldern, som var trötta efter att Trumps tal pågått i över en timme. Hennes man befann sig längre fram i publiken. Från scenen pratade Trump om våldet i amerikanska innerstadskärnor: ”Titta på afroamerikanerna och deras kriminalitet. De kan inte gå ut och köpa en limpa bröd utan att bli skjutna!”

Amanda hade tagit sig till Charlotte från en by i South Carolina för att lyssna.

– När USA grundades byggde det på kristna värderingar men nu har landet helt förlorat fotfästet. Donald Trump är en framgångsrik affärsman och jag tror att han kan ordna upp saker, sa Amanda, med ena ögat på barnen som lekte en bit bort på det blanka gråa golvet. Hon förklarade att de blev hemundervisade.

– Jag vill inte att mina barn ska gå i en vanlig skola, där det inte är någon disciplin, där tonåringarna har sex på toaletterna och eleverna får lära sig att Amerika är dåligt. Jag vill lära mina barn att bli moraliskt mogna så att de kan stå upp mot det helvete som vårt land är på väg mot. Ta bara Beyoncé, Jay-Z och sådan musik. Mina barn utsätts inte alls för sådana artister som är motståndare till vita och till polisen. Det finns inget uppbyggligt i den musiken över huvud taget.

Om tyranni

Mänskligheten är inte klokare i dag än då Europas demokratier fick vika sig för fascismen, nazismen och kommunismen. Vår fördel är att vi möjligen skulle kunna lära oss något av erfarenheterna.

Det menar Timothy Snyder, som  är professor i historia vid Yale university. Hans bok Om tyranni: Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet ges ut på svenska i augusti på Albert Bonniers förlag.

Amanda menade att vita amerikaner är hotade i USA.

– Vi bodde här i stan tidigare men nu har vi flyttat ut på landsbygden. Jag är rädd för laglösheten i städerna. Svarta begår massor med brott mot vita människor utan att det rapporteras i medierna.

Undersökningen World values survey visar att USA och andra västerländska samhällen under de senaste decennierna blivit gradvis mer liberala i sociala frågor som könsroller, hbtq-rättigheter och tolerans för mångfald. Men andra, som Amanda från South Carolina, ser utvecklingen som ett hot mot traditionella värderingar och skräms av att USA blir alltmer etniskt blandat. Donald Trump lovade att vrida klockan tillbaka, ”Make America great again”, och med fast hand skydda USA:s vita väljare mot samtiden.

Enligt den inflytelserika australiska statsvetaren Karen Stenner kan personer ha en ”latent” auktoritär personlighet: De stöttar inte auktoritära ledare förrän deras auktoritarianism ”aktiverats” – till exempel genom sociala förändringar.

– Auktoritarianism kan triggas igång av rädsla som kan komma från olika källor, eller genom att en politisk ledare pekar ut problem och hot, säger Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala universitet.

3 x auktoritär personlighet

Forskningen om auktoritarianism började strax efter andra världskriget, när psykologer och statsvetare ville undersöka hur nazisterna lyckades få så stort stöd för sin ideologi.

Ett genombrott för forskningen kom 1981 i och med psykologiprofessorn Robert Altemeyers definition av den auktoritära personligheten:

  • En hög grad av underkastelse inför auktoriteter.
  • Höga nivåer av auktoritär aggression. (Stödjer våldsamma handlingar mot de avvikande.)
  • En hög nivå av konventionalism. (Hyllar likriktning och ordning.)

Auktoritär personlighet har historiskt funnits på båda sidor av höger–vänsterskalan. Under kalla kriget var auktoritära personer i USA vanligtvis antikommunister, medan de i Sovjetunionen tenderade att stötta kommunist­partiet och vara motståndare till kapitalism. Men det finns ett signifikant men svagt samband mellan politisk orientering på vänster–högerskalan och auktoritär personlighet, menar Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala universitet:

– Ju större tendens till auktoritär personlighet en person har, desto mer till höger tenderar personen att stå politiskt.

Där kommer de auktoritära populistpolitikerna in i bilden.

– De pekar på ett hot, som att islam tar över. Det kan handla om konkreta saker, som att ”invandrare tar ditt jobb” eller om att värderingar, till exempel svenska moraliska värden, skulle vara  hotade, säger Nazar Akrami.

Omedelbara upplevelser av hot och terror, som attackerna mot New York den 11 september 2001 eller lastbilsattacken på Drottninggatan i Stockholm i april, kan aktivera den auktoritära personlighetstypen och öka stödet för auktoritära politiker och partier, menar Nazar Akrami.

– Oro och osäkerhet gör att individer med auktoritära tendenser söker sig till ledare som kan ge enkla, raka svar och instruktioner om hur man hanterar situationen.

Att terrorism utnyttjas av auktoritära ledare är en av lektionerna i Timothy Snyders bok On tyranny. Han tar upp brandattentatet mot den tyska riksdagen i februari 1933, som skylldes på kommunisterna, och som gjorde att Adolf Hitler kunde inskränka grundläggande medborgerliga rättigheter, vinna ett snabbutlyst nyval med löften om stabilitet och placera politiska fiender i läger. Vladimir Putin har kunnat säkra sin roll som auktoritär ledare för Ryssland med hjälp av en rad terrorattacker – några av dem under mystiska omständigheter – genom åren. Med hänvisning till terrorhotet har han startat popularitetshöjande krig i Tjetjenien och kunnat inskränka demokratin, bland annat genom att ta kontrollen över privata tv-kanaler.

När Timothy Snyder pratade om sin bok i slutet av mars på förintelsemuseet Museum of Jewish Heritage, några kvarter från Ground zero, avslutade han med en varning för att inte låta en framtida stor terrorattack påverka USA i antidemokratisk riktning:

– Den handlar om den plötsliga katastrofen som kräver slutet på all maktfördelning, upphävd yttrandefrihet, och att rätten till rättvisa rättegångar avskaffas. Vi vill ha trygghet men också frihet. Vi måste undvika frestelsen att byta ut verklig frihet mot falsk trygghet, för det är när vi gör det som auktoritarianismen verkligen börjar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s