Mervetande #5

Århundradets fynd kan visa vikingarnas första räd

Två båtar på ön Ösels är århundradets viktigaste vikingafynd. Var det de första vikingarna? Kom de rent av från Valsgärde utanför Uppsala? Ett nytt projekt har många frågor att besvara.

Av Neil Price. Översättning av Charlotte Hedenstierna-Jonson. Bild: Istockphoto.
Populär arkeologi #2/2017.

Vikingatiden har sedan länge varit en viktig del av den nordiska identiteten, inte minst i Sverige. Vikingarna och deras historia har brukats, missbrukats, skrivits och skrivits om för att passa nya generationers behov och budskap, en process som fortfarande pågår. Som få andra förhistoriska kulturer uppmärksammas vikingar i dagens populärkultur.

Båtgrav 6 i Valsgärde innehöll en av de berömda hjälmarna som har blivit symboler för svensk järnålder. Graven är från vendeltid. Hjälmen är sällan avbildad med sitt halsskydd. Båtgrav 6 publicerades redan 1942. Bild: Rickard Ljungkvist.

Man skulle lätt kunna tro att vi i dag vet det mesta om vikingar, men i själva verket är det precis tvärtom – vi har bara skrapat på ytan. Trots all forskning som har gjorts – inte minst på senare år – återstår den kanske mest övergripande frågan av alla: den om startpunkten för hela det historiska händelseförlopp som vi kallar vikingatid. Vilka var egentligen de första vikingarna? Varför handlade de som de gjorde? Hur såg de samhällen ut som formade dessa människor och varför inleddes denna våldsamma expansion till andra delar av världen just vid den här tidpunkten? Kunskap om hur och varför vikingatiden började kan ge oss en djupare förståelse av bakgrunden till det Sverige som vi lever i i dag. Det hjälper oss också att bemöta de ofta problematiska sätt på vilka kunskapen om det förflutna uppfattas och används i dagens samhälle. Tack vare ett forskningsanslag utan tidigare motstycke inom den arkeologiska forskningen, kan vi nu vara på väg att besvara några av dessa frågor.

För lite mer än ett år sedan beslutade Vetenskapsrådet tilldela mig ett anslag på 50 miljoner kronor för att etablera ett nytt centrum för spetsforskning om vikingatiden, som knyter till sig många forskare och internationella experter. Projektet, som löper fram till 2025, kommer att fungera som paraply för en mängd olika forskningsfrågor och områden, men huvudfokus ligger på tiden 750–850, då grundvalarna för en ny tid har etablerats och vikingatiden tar sin början.

Projektets hjärta utgörs av en av Sveriges största arkeologiska skatter, det klassiska Valsgärdegravfältet i Uppland. Valsgärde är det mest omfattande båtgravfält som någonsin har påträffats. Här har varje generation under mer än 400 år begravt sina mest prominenta personer, kvinnor som män, i storslagna båtgravar och brandgravar fyllda med föremål och djur. Valsgärde, som grävdes ut av Uppsala universitet under 1920–50-talen, berättar tillsammans med det närliggande Gamla Uppsala och båtgravfälten i Vendel och Ultuna om hur det tidiga Svitiod (Sveariket) växte fram i hjärtat av Mälardalen.

Gravarnas rikedom och komplexitet har dessvärre fått till följd att de aldrig tidigare har blivit helt utforskade eller publicerade. En slutgiltig genomgång av materialet och analys av gravfältet och det samhälle som det är ett uttryck för är därför en av våra främsta prioriteringar.

Klicka på bilderna för att förstora.

Eftersom gravfältet nyttjades under hela den senare delen av järnåldern fungerar det som en utmärkt lins genom vilken vi kan studera de gradvisa samhällsförändringar som ledde fram till vikingatiden. De mer än åttio gravarna är en sorts manifestation av sin tids ställningstaganden, idéer och strävanden. Även om det är de manliga båtgravarna som fått mest uppmärksamhet innehåller gravfältet också brandgravar och kammargravar med gravlagda kvinnor. Seglivade fördomar har gjort att båtgravarna betraktats som de viktigaste och mest informationsbärande gravarna, men inom projektet ska vi undersöka samtliga. Gravfältet i Valsgärde speglar ett framväxande rike som i förhållandet mellan levande och döda tydligt signalerar sin identitet.

Långväga internationella kontakter och handelsnätverk är, vid sidan av plundringståg och militär ideologi, något som vi hoppas kunna belysa i fördjupade studier av Valsgärdematerialet. Den här typen av kontakter har sedan länge betraktats som karakteristiska för vikingatiden, men vi vet inte i vilken utsträckning de byggde på redan tidigare etablerade kontakter och interaktioner. I de vendeltida gravarna finns tydliga tecken på kopplingar till den asiatiska stäppen och även till Tangdynastins Kina, men hur dessa kopplingar egentligen såg ut är inte klarlagt.

Analysen av de vikingatida båtgravarna och övriga gravar kommer att göras i samarbete med experter på själva båtarna, djuroffer och olika typer av föremål.

Ett betydelsefullt komplement till det sedan länge framgrävda materialet från Valsgärde är ett helt nytt fynd av två exceptionella båtgravar. Dessa innehåller kvarlevorna efter deltagarna i ett mellansvenskt plundringståg som fick ett abrupt slut alldeles vid vikingatidens början.

Upptäckten av de två båtarna på stranden av samhället Salme på den estniska ön Ösel (Saaremaa) och de efterföljande utgrävningarna 2008 och 2010–12 utgör utan tvekan århundradets viktigaste vikingafynd. Avgörande har varit att försöka identifiera varifrån detta tidiga vikingatåg utgick, och genom analyser av strontiumisotoper lagrade i de begravda männens tänder har man kunnat visa att de kom från Uppland. Det är inte otroligt att de faktiskt hörde hemma i trakten runt Valsgärde.

Materialet från båtgravarna på Ösel är fortfarande under bearbetning, men preliminära resultat daterar händelsen till runt 750, det vill säga precis då vendeltiden övergår i vikingatid. Det kan mycket väl vara så att de skeenden i det skandinaviska samhället som leder till vikingarnas utfärder och expansion i själva verket är en vidareutveckling av processer som pågått i Skandinavien under lång tid. En uppgift för projektet blir med andra ord att ifrågasätta och kanske avveckla den konstruerade gränsen mellan vendel- och vikingatid.

Båtgravarna i Salme ger oss en fantastisk möjlighet att utforska den speciella kultur som låg bakom de allra första vikingatågen och att få göra det ur ett östskandinaviskt, svenskt, perspektiv. Vad som än ledde till expeditionen som ändade på stranden av Ösel så inträffade detta nästan ett halvt sekel före räden mot klostret på ön Lindisfarne utanför Englands östkust år 793, en händelse som har fått definiera starten på vikingatiden. Det innebär att ursprunget till vikingatågen i stället ska sökas i Östersjöområdet, och inte västerut som man tidigare trott. Egentligen är det vad vi borde förvänta oss, och det finns stöd i senare skriftliga källor, även om man som alltid ska läsa dessa med viss försiktighet. De begravda männen i Salme skulle, bildligt talat, kunna vara några av de ”första vikingarna” och därmed ge oss en unik möjlighet att titta närmare på vilka dessa egentligen var. Det arbetet leds av fil.dr Jüri Peets vid universitetet i Tallinn.

Genom att kombinera och jämföra Valsgärde och Salme kan vi belysa de första vikingarnas värld på hemmaplan såväl som ute i världen.

Bakom dessa tidiga skandinaviska utfärder låg något som vi har valt att kalla (i bokstavlig mening) vikingarnas ekonomi. Med det menar vi inte det vikingatida Skandinaviens ekonomiska system utan i stället de ekonomiska aspekterna av själva räderna. Forskningen om vikingatidens silverbaserade utbyteshandel är väletablerad. Men trots att vikingatågen och räderna måste ha fungerat som en motor för den samhällsutveckling som i mångt och mycket kommit att karakterisera hela tidsperioden, så har vikingatågens ekonomiska aspekter aldrig varit föremål för någon djupare studie.

Båtgrav 13 i Valsgärde är möjligen samtida med Salme-båtarna. Den är speciell, bland annat på grund av de många offrade djuren. Teckningen är ett prakt­exempel på dem som gjordes utifrån detaljerade fältteckningar. (Klicka för att förstora.) Bild: Bengt Schönbäck.

På platser som Valsgärde kan vi betrakta vikingarna, de som deltog i utlandsfärder och räder, i ett större sammanhang som inbegriper alla i samhället. I våra tolkningar strävar vi efter att räkna in alla vikingatidens skandinaver på ett likvärdigt sätt, oberoende av deras respektive könsidentiteter som vi sedan länge vet var komplexa. Ny forskning tyder på att kvinnor spelade en betydligt mer aktiv roll i vikingatågen än vi tidigare trodde.

En annan viktig men ofta försummad fråga är slavarnas, trälarnas, och slavhandelns grundläggande betydelse för både rädernas ekonomi och samhällets grundläggande strukturer. De ofria har alltför länge varit osynliga inom forskningen. Det är viktigt att förstå att aktiviteter som har diskuteras var och en för sig i själva verket var delar av en och samma process: räderna var intimt förknippade med både slavtagande och slavhandel. På så sätt kunde man finansiera fortsatta vikingatåg, en cirkelrörelse som drevs av maritimt våld och mobilitet. Sjöröveri utgör en annan nyckelverksamhet i den här komplexa bilden, för övrigt ett akademiskt specialområde som har mycket att erbjuda vikingaforskningen.

Fyndplatsen för Salme II-båtgraven, som den ser ut i dag. Båtens placering är markerad med stenar. Bild: Neil Price.

En rad internationella, tvärkulturella och jämförande studier, baserade på den historiska arkeologin från tidigmoderna koloniala miljöer i Atlanten, Västindien, Stilla havet och Fjärran östern, kommer att tillföra forskningen ytterligare dimensioner. Det går naturligtvis inte att tillämpa tolkningar från dessa platser, avlägsna i både tid och rum, direkt på den skandinaviska vikingatiden. Men dessa jämförande studier förser oss med en rad metodologiska verktyg med vars hjälp vi kan betrakta vårt material med nya ögon.

Vi kommer snart att lansera en webbplats där projektets olika delar presenteras mer ingående och där det också kommer att finnas detaljerade ingångar till materialet från båtgravfältet i Valsgärde. Vid universitetet i Uppsala är projektets egen seminarieserie redan i gång och under de kommande åren kommer vi att anordna workshops, konferenser och öppna föreläsningar. En lång rad publikationer är planerade, och referentgranskade artiklar kommer att finnas tillgängliga via open access. De första texterna är redan publicerade, och många fler är på väg.

Flera evenemang kommer att arrangeras på platser som Gamla Uppsala i samarbete med hantverkare och dem som arbetar med att återskapa historien. Vi hoppas även kunna göra rekonstruktioner av en del av fynden från båtgravarna. Ett företag med anknytning till Uppsala universitet lanserade förra året en geopositionerad app för surfplattor och mobiler så att besökare i Gamla Uppsala kan uppleva järnålderns landskap och bebyggelse i datorgenererade rekonstruktioner. Appen kallas augmented history, och en liknande app håller på att utvecklas för Valsgärde.

Slutligen fungerar medlemmarna i projektets kärngrupp som rådgivare för en rad olika, ofta internationellt producerade, dokumentärer om vikingar. Framför allt ingår vi i storsatsningen Real Vikings, producerad av History Channel i Kanada och USA och direkt kopplad till deras omåttligt populära dramaserie Vikings. I Real Vikings besöker vi, tillsammans med dramaseriens skådespelare, historiskt och arkeologiskt viktiga platser och museer för att belysa verkligheten bakom dramats berättelser.

Med det övergripande målet att nå en fördjupad förståelse för det vi kallar vikingafenomenet hoppas vi kunna lägga en grund för ett ledande centrum för vikingaforskning i Sverige. Vi ser fram emot att under kommande år återkomma till Populär arkeologis läsare och berätta om våra resultat.

Författaren tillsammans med skådespelaren Clive Standen, som spelar Rollo i dramaserien Vikings på HBO Nordic. Bilden är tagen i Falaise, Normandie, under inspelningen av dokumentärserien Real Vikings. Att förmedla forskningsresultat är en självklar del av projektet. Bild: Peter Findlay.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s