Mervetande #5

Så förutser du framtiden – fem knep för att bli en supersiare

Försöker du förutse bostadsmarknaden, uppskatta tiden i ett projekt eller kanske tippa sportresultat? Oavsett syfte så finns det enkla verktyg som hjälper dig att bli mer träffsäker i dina prognoser.

Av Niklas Laninge. Bild: Istockphoto.
Modern Psykologi #5/2017.

Förra året bjöd på en del överraskningar. Faktum är att många prognosexperter var så fel ute under 2016 att hela ”vetenskapen” att sia om framtiden blev ifrågasatt. Även om du inte livnär dig på att prognostisera utgången i politiska omröstningar, så gör du säkerligen själv en och annan uppskattning. Kanske har du ett jobb som kräver att du måste uppskatta hur lång tid ett projekt ska ta. Eller så är du en av de hundratusentals svenskar som på daglig basis funderar över hur det ska gå med bostadsmarknaden.

Oavsett syfte så finns det faktiskt verktyg som hjälper dig att bli mer träffsäker i dina prognoser. Statsvetaren Philip Tetlock har under decennier studerat vad som kännetecknar människor som är bättre på att spå i framtiden än gemene man. Här får du bekanta dig med fem vinnande strategier.

1) Sök efter information som bevisar att du har fel. Oavsett vem du är eller vilken utbildning du har så begår du då och då något som kallas för ett systematiskt tankefel. Det här innebär att du helt enkelt tänker fel, men tror att du tänker rätt. Ett av de mest utmärkande tankefelen kallas för confirmation bias och innebär att vi – både medvetet och omedvetet – har en förkärlek för att lägga märke till sådant som stödjer vår tes. Var du en av dem som var bergsäker på att Hillary Clinton skulle bli USA:s 45:e president? Då såg du säkerligen dagligen information som förstärkte din övertygelse. Men sen gick det ju som det gick.

Confirmation bias påverkar också hur vi tolkar information. Är du övertygad om att en bostadsbubbla är nära att spricka har du också lättare att ifrågasätta källor som talar emot en stundande krasch på bostadsmarknaden. Även vårt minne färgas av tankefelet – vi minns helt enkelt saker på ett sätt som stödjer vår verklighetsbild.

Som tur är finns det ett enkelt sätt att gå emot tankefelet: Du måste aktivt söka efter information som visar att din tes är fel. Det här kan kräva att du går utanför din egen filterbubbla. Du kan behöva byta tidning, radiostation eller favoritpodd och hålla dig ifrån att klicka på varenda länk som dina vänner delar på Facebook.

2) Lär dig att göra mer korrekta uppskattningar. Den Nobelprisbelönade fysikern Enrico Fermi var inte bara en fena på fysik, han var också otroligt bra på att göra de mest imponerande uppskattningar. Utan vare sig miniräknare, Google eller uppslagsverk lyckades han bland annat komma skrämmande nära det korrekta antalet pianostämmare i Chicago. Hans svar? 225. Rätt svar? 290.

Fermi lyckades med detta genom att spalta ner alla variabler han behövde för sin slutgiltiga uppskattning. Han visste ungefär hur många som bodde i Chicago, uppskattade hur många hushåll som kan tänkas ha ett piano och hur ofta samt hur lång tid det tar att stämma ett sådant. Matematiken för att lösa ett så kallat Fermi-problem är oftast på grundskolenivå – allt du behöver är tid och en gnutta fantasi.

3) Psykologin bakom det som ”känns rätt”. Vad är det egentligen vi syftar på när vi säger att ”min magkänsla säger oss att …”? Det här ville MIT-professorerna Joshua Tenenbaum och Thomas Griffiths hitta svaret på. I en rad studier såg de att människor snabbt skapar sig en mental graf som visar hur vanligt eller ovanligt något är. Om du exempelvis ber en projektledare att uppskatta hur lång tid ett projekt kan ta, så ser hen alla tidigare projekt framför sig och kan på så sätt uppskatta ungefär hur lång tid kommande projekt kan ta. Metoden, som kallas för bayesiansk analys, går alltså ut på att distribuera data man har för att på så vis göra en mer korrekt uppskattning. Tror du att Donald Trump kommer att bli misstroendeförklarad av kongressen? Med tanke på att detta bara har hänt två gånger är det nog högst osannolikt, och det är därför det också känns som att det inte kommer att hända.

4) Låt alltid dig själv komma i andra hand. I boken Konsten att förutsäga framtiden (Daidalos 2016) föreslår Philip Tetlock och hans medförfattare Dan Gardner att du alltid ska börja med att titta på fakta när du ska göra en prognos. Nog kan det te sig självklart, men faktum är att de flesta börjar med att lyssna på sig själva innan de tar en titt på statistiken. Skillnaden kan verka trivial, men kom ihåg vad vi sagt om att vi människor främst ser information som stödjer vår egen tes. Ska du köpa ett renoveringsobjekt i hopp om att kunna rusta upp det och få tillbaka din tid och dina pengar (och en liten vinst), bör du först höra dig för om hur vanligt detta är. Risken är annars att du styrs av din övertro på dig själv. ”Nog för att ingen lyckats få igen pengarna men de har ju inte min goda smak eller mina hantverkarfärdigheter.”

Alltså: Titta först på vad data och fakta säger, värdera därefter informationen utifrån din subjektiva uppfattning. På så vis har du i alla fall en mer objektiv startpunkt än om du bara skulle låta magkänslan få styra.

5) Besök olika framtider – samtidigt. I sina studier på personer som är extra bra på att sia om framtiden, så kallade superforecasters, har Philip Tetlock noterat att den här gruppen är extra bra på att tänka på många saker samtidigt. Mer specifikt så kan de se många potentiella framtidsscenarion samtidigt. Gruppen är också riktigt bra på att sätta hårda siffror på den här typen av uppskattning. I stället för att luta sig mot utlåtanden av typen ”jag är ganska säker på” eller ”jag är helt övertygad om”, så använder supersiarna en metod som sammanställer flera uppskattningar samtidigt.

Låt oss säga att du sitter på en middag och diskuterar hur det kommer att gå för Kristdemokraterna i nästa val. Några i sällskapet argumenterar högljutt för att partiet åker ur riksdagen. Några är mer tudelade och en av gästerna är tvärsäker på att de kommer att vara kvar. Skulle ni ha varit den gruppen människor som Philip Tetlock studerat, så skulle ni snarare ha satt ett procenttal för er uppskattning. Då hade det kunnat ha låtit så här: Två i sällskapet tror att det är en 99-procentig respektive 80-procentig chans att Kristdemokraterna åker ut. Nästa person säger att chansen är 40 procent och den sista 5 procent. Vad man som superforecaster gör härnäst är att räkna ut snittet av gruppens bedömningar. Alltså: (99+80+40+5)/4=56. Gruppen tror alltså att KD med 56 procents sannolikhet åker ut ur riksdagen 2018. Det är helt klart en siffra som knappast borde få en att satsa ett större belopp på någon av utgångarna.

Niklas Laninge är psykolog och medgrundare av utbildningstjänsten dailybitsof.com. Där kan du bland annat hitta en fördjupande utbildning om att skapa prognoser.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s