Mervetande #2

”Min selfie från surdegshotellet väckte näthat”

Vissa gör kometkarriär. Andra försvinner spårlöst. Vi har undersökt vilka nyord som överlever.

Av Anders Svensson, redaktör på Språktidningen. Foto: TT.
Språktidningen #3/2017.

Kommer du ihåg agflation, Bamseteorem och plånboksbröllop? Om svaret är nej är du knappast ensam. Samtliga är nyord från de tio senaste åren som inte används längre. Däremot är du nog bekant med barista, selfie och livspussel. De är nyord från samma period som har etablerat sig i svenskan.

Varje år sammanställer Språkrådet och Språktidningen en nyordslista. Den brukar innehålla runt fyrtio ord som kommit in i svenskan eller ökat i användning under det gångna året. Vissa nyord har redan hunnit bli ganska etablerade. Andra är okända för majoriteten, men kan vara vanliga i vissa kretsar.

2007 Flipp 
Foppatoffeln kom 2007.
2008 Flopp
Få talar i dag om finanssmältan 2008.
2009 Flipp
Året då Språktidningens redaktion börjar twittra.
2010 Flopp
2010 var de inaskades år.
2011 Flipp
Den arabiska våren blomstrar.
2012 Flopp
Inte ens Zlatan zlatanerar längre.
2013 Flipp
Debatten om brexit tar fart.
2014 Flipp
Få bygger attefallshus – men många talar om dem.

I år fyller Språktidningen tio år. Därför passar vi på att ta en närmare titt på de nyordslistor som har publicerats i tidningen från 2007 till 2014. Vi har undersökt vilka nyord som fastnar och vilka som försvinner. För att bedöma nyordens överlevnad använder vi bland annat Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Den senaste upplagan utkom under 2015. Därför drar vi gränsen för nyordslistorna vid 2014. Senare nyord har alltså inte fått någon chans att ta sig in i SAOL.

Många nyord får aldrig något bredare genomslag. Det kan handla om politiska fenomen, som halvtaktsjobb och jobbstopparpolitik, som hörs i debatten en kortare tid. Ibland dröjer det inte länge innan denna typ av modeord blivit omoderna.

Det kan också röra sig om ord som används i samband med en händelse som påverkar ett stort antal människor, men därefter faller i glömska. Ett sådant exempel är den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott 2010, som stoppade flygtrafiken i stora delar av Europa och Nordamerika. Men lika fort som askan försvann ur svenskt luftrum försvann också ord som vulkanresa, askänka och askbränd. De behövdes helt enkelt inte längre.

”Vulkanorden” var kortlivade. Det behöver inte betyda att de försvunnit ur svenskan för all framtid. Om en liknande händelse skulle inträffa kan de få nytt liv. Men i dagsläget måste dessa ord – åtminstone i skriftspråket – betraktas som döda.

20 ord som…

..har försvunnit …fortfarande används i svenskan
agflation attefallshus
Bamseteorem barista
betalskugga brexit
bloppa cisperson
celebritariat e-cigarett
chefsnappning emoji
eurobävning foliehatt
inaskad framåtlutad
löpsedelsteater hämndporr
mobillångfilm klimatsmart
munhota köttskatt
novellix kosläpp
nyhetsbok livspussel
nysare näthat
plånboksbröllop pimpa
pultvätta plastbanta
svenskad rallylydnad
tidningsmobil rödgrönrosa
torggängare selfie
tvåhandsbeslut åsiktskorridor

Tyvärr är det enbart skriften vi har att utgå ifrån. Att undersöka hur tio miljoner svenskar talar är en omöjlighet.

Ord som främst används i talspråk är svåra att få grepp om. Det är komplicerat att skaffa sig en god uppfattning om i vilken utsträckning och i vilka situationer de används. Språket på nätet och i tidningar är däremot förhållandevis lätt att undersöka med hjälp av olika databaser och sökmotorer. Därför är det lätt hänt att nyordslistor såväl som ordböcker får en slagsida åt skriftspråket.

Att nyord som inaskad och asktåg i denna artikel klassas som döda innebär alltså att de varken används i medierna eller i andra texter på nätet längre. Enligt Språktidningens genomgång är det något som vulkanorden har gemensamt med vart femte nyord på de nyordslistor som publicerades mellan 2007 och 2014. Nästan lika många har dock etablerat sig, som e-sport, kubtest och klimathot.

Dessa ord används så gott som dagligen i massmedier eller på nätet – ett villkor för att vi ska klassa dem som etablerade. Det innebär inte att de är lika vanliga som lärare, buss eller banan. Så stor spridning är det inte många nyord som får.

Nyord kan ändå vara mycket vanliga inom vissa stora grupper. Ett sådant exempel är hundsporten rallylydnad. Eftersom hundvännerna är så många – i Sverige finns närmare 900 000 hundar – och rallylydnad snabbt blivit så populärt, räcker det för att göra ordet vanligt. Däremot är kännedomen om ordet säkerligen betydligt lägre bland personer som inte är intresserade av hundar. Till skillnad från lärare, buss och banan är rallylydnad ännu inte ett ord som alla kan förväntas känna till.

Av de 350 nyord som publicerades i nyordslistor mellan 2007 och 2014 har drygt vart tredje tagits med i SAOL. Det är främst etablerade ord – bland andra barista, selfie och livspussel – som finns med. Men där finns också nyord som redan har fallit ur bruk, som finanssmälta och kuddbok. Och där saknas etablerade nyord som rallylydnad, hämndporr och attefallshus.

Nyordslistan väcker alltid stort intresse på SAOL:s redaktion. Det berättar Louise Holmer, som är en av redaktörerna.

– Vi har alltid tittat på nyordslistan. Den är en stor händelse i Språksverige och den är en god källa till nya SAOL-ord, säger hon.

I nyordslistorna finns ofta ord som är kopplade till uppmärksammade nyhetshändelser. Precis som vulkanorden kan det röra sig om nyord som används under en kort period för att sedan försvinna. Detta skulle enligt Louise Holmer kunna bli ödet för Dylanman, som fanns med i 2016 års nyordslista. I samband med att Bob Dylan i höstas tilldelades Nobelpriset i litteratur talades det en hel del om Dylanmän, alltså personer som ansåg sig förstå pristagaren särskilt väl. Louise Holmers gissning är att Dylanman är ett kortlivat ord som inte har någon framtid i SAOL.

– Ordet är så specifikt bundet till en person och det har hörts mycket på senare tid för att det har aktualitet. En del ord kan vara intressanta bara ett kort tag, och då är de inte så intressanta för SAOL.

Ett viktigt urvalskriterium för både nyordslistan och SAOL är frekvens. Ju mer ett ord förekommer, desto större är sannolikheten att det tas med. Stor spridning – i synnerhet i massmedier – är ett tecken på att det finns ett intresse för ordet och att många kan vara bekanta med det.

Eftersom nya upplagor av SAOL utkommer ungefär vart tionde år är det jämfört med de årliga nyordslistorna bedömningar som kan göras utifrån ett betydligt större underlag. Men det är inte ovanligt att de nyord som tas in i SAOL väcker diskussioner. Då försöker SAOL-redaktionen ibland bedöma ordens överlevnadspotential.

– Vi försöker undvika dagsländor, men vilka de är kan man aldrig veta med säkerhet, säger Louise Holmer.

Hur var det då med agflation, Bamseteorem och plånboksbröllop? Jo, agflation betyder ’stigande priser på livsmedel’, Bamseteorem står för ’motto som går ut på att den som är mycket stark också måste vara mycket snäll’ och plånboksbröllop är ’enkelt bröllop, anpassat efter plånboken’. Blir du den som väcker dessa slumrande ord till liv?

Så gjorde vi

Med hjälp av olika databaser och sökmotorn Google har vi undersökt de 350 nyord som fanns med i nyordslistorna mellan 2007 och 2014. Ord som används dagligen i medierna eller på nätet klassas som etablerade. Ord med något lägre frekvens kategoriseras som vanliga. Sällsynta ord har förekommit sporadiskt vid ett fåtal tillfällen under det senaste året. Ord som varken använts i medierna eller på nätet under 2016 och 2017 klassas som döda. I underlaget ingår inte publiceringar av själva nyordslistan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s