Mervetande #2

De förhistoriska tecknen som kan förändra allt

Det skrivna språket uppstod inte ur tomma intet. Ny forskning visar att grafisk kommunikation kan ha förekommit bland våra förfäder tiotusentals år innan det första kända skriftspråket kom till.

Av Izabella Rosengren, frilansjournalist. Foto: Dillon von Petzinger.
Populär arkeologi #1/2017.

När paleoantropologen Genevieve von Petzinger läste en kurs vid University of Victoria i Kanada om grottmålningar i Frankrike, kom hon i kontakt med dem – punkter, streck och andra geometriska tecken i utkanten av de vackra djurmotiven. När hon insåg att samma tecken dök upp i nästan varenda grotta som hon besökte, ville hon veta mer om deras bakgrund. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort: ingen hade tidigare intresserat sig för dem.

– Det lustiga var att i de flesta grottor var det fler geometriska symboler än bilder på människor och djur, men när jag letade efter en litteraturförteckning över symboler i andra grottor hittade jag ingenting. Det fanns inte ens ett register över antalet tecken, säger Genevieve von Petzinger.

Klicka på bilderna för att förstora.

Hon bestämde sig således för att ta saken i egna händer och valde att skriva sin masteruppsats om symbolerna i franska grottor. Och som doktorand vid University of Victoria fick hon möjlighet att utöka sitt forskningsområde till hela Europa. Flera år och 52 grottor senare var det häpnadsväckande resultatet ett faktum: samma 32 tecken hade ofta förekommit under en tidsrymd av 30 000 år, från senpaleolitikums början för 40 000 år sedan till dess slut för 10 000 år sedan.

– Om det hade handlat om slumpmässigt klotter så hade variationerna varit betydligt fler, men i stället upprepas samma symboler i både tid och rum. Det tyder på att människor vid denna tidpunkt redan hade utvecklat ett system för grafisk kommunikation – möjligen ett av de äldsta i världen, säger hon.

Trots tidspannet på över 30 000 år återkommer hela 65 procent av symbolerna under hela perioden. Allra vanligast är linjen, som förekommer i 70 procent av fallen. Därefter följer punkten, som finns på 42 procent av platserna.

Förutom linjen och punkten återfinns bland annat en triangel, en spiral och ett handavtryck bland de 32 symbolerna. Dessutom verkar det som om människorna redan för drygt 40 000 år sedan var duktiga på att ”tagga saker”; den Twitter- och Instagramvänliga fyrkantstaggen, även kallad hashtag, är en av de 32 vanligaste symbolerna. Det är dock den anspråkslösa lilla pricken som blev Genevieve von Petzingers favoritsymbol.

– Punkten är så ödmjuk och enkel, men ändå har den potential som en av de mest intressanta symbolerna. Den kan mycket väl ha använts med olika innebörd på olika platser, bland annat vid räkning, som vägmarkör och för att beteckna stjärnkonstellationer.

De äldsta sammanhängande skriftsystemen som har påträffats antas vara drygt 5 000 år gamla. De härstammar från Egypten och Sumer i dagens Irak. Genevieve von Petzinger är övertygad om att hennes upptäckt kommer att bidra till svaret på frågan hur, var och när den grafiska kommunikationen utvecklades, som i slutändan ledde fram till de första skriftspråken.

– Alla arter kommunicerar med varandra, men vi människor är den enda som har tagit det till en annan nivå. Vår förmåga att dela med oss har varit en stor del i vår framgångshistoria, och vår moderna värld är baserad på vår kommunikationsförmåga – framför allt i skriven form, säger hon och fortsätter:

– Till skillnad från det talade ordet kunde meddelanden nu bevaras utan fysisk närvaro och över tid, vilket var ett stort steg framåt när det kommer till kommunikation.

En annan förhoppning är att upptäckten ska sprida nytt ljus över den moderna människans utveckling.

– En av de största frågorna inom paleo- antropologin är att förstå hur och när vi människor blev de vi är. Det faktum att våra förfäder redan för 40 000 år sedan använde geometriska tecken kan berätta mycket om deras kognitiva förmåga och kapacitet för abstrakt tänkande. Om det inte vore för deras uppfinning, vem vet hur världen hade sett ut i dag?

The first signs: unlocking the mysteries of the world’s oldest symbols. Genevieve von Petzinger.

Genevieve von Petzingers arbete har mynnat ut i en databas och en nyligen publicerad bok, The first signs: unlocking the mysteries of the world’s oldest symbols. I den tar hon upp möjliga innebörder av tecknen, till exempel tidtagning, räknesystem, stjärnkonstellationer, signaturer och geografiska skyltar. Hon är dock noga med att inte dra några slutsatser, förutom att tecknen måste ha varit viktiga med tanke på hur långt förfäderna gick för att lämna sina avtryck. Hon minns speciellt ett besök i en grotta i Cudon i Spanien där hon, en halv kilometer under jorden, plötsligt fick syn på en takmålning som verkade fortsätta i evighet.

– Vi ålade oss fram som militärer samtidigt som taket blev lägre och lägre. Till slut var det så lågt att min man inte längre kunde hitta fokus med sin kamera. Allvarligt talat, vad gjorde våra förfäder där nere med bara en fackla?

Eftersom Sverige under stora delar av senpaleolitikum låg under ett kilometertjockt istäcke bör vi inte räkna med att hitta liknande tecken här uppe i norr.

– Sannolikheten att hitta något liknande här i Norden är väldigt liten; vi saknar ju helt paleolitisk grottkonst. Det finns förvisso några grottor med målningar i Norge men de är av senare datum, som äldst mesolitiska, säger Ulf Bertilsson, seniorforskare vid Svenskt hällristningsforskningsarkiv.

2 thoughts on “De förhistoriska tecknen som kan förändra allt”

  1. I artikeln framgår inte om man kan anta att samma tecken använts även utanför grottorna, men som ett resultat av tidens tand raderats ut eller gömts under jordlager. Min tanke är att man förmodligen ”klottrade” överallt där det gick. Vägmarkörer nämns i artikeln, men allvarligt talat måste sådana varit lättare att följa om de fanns ovan jord än i en grotta. Men att måla i en grotta är naturligtvis den bästa garantin för evigt bevarande. Men det var nog inte det som våra förfäder hade i åtanke i första hand…

    Gilla

    1. De flesta av grottornas motivdjur lever inte i närheten av grottorna. Mammutar, Ullhårig noshörning, säl t ex. Ren vandrade på sin höjd förbi grottorna, vid vars mynning det ofta finns en bas för tillfälliga jaktexpeditioner, Den fasta boplatsen bör ha funnits längs kusterna, där det säkrast fanns livsmedel. All antropologi visar att jägar-samlarfolk ÄR BOFASTA. Allt annat är en myt benämningen ger sken av.
      D v s närmaste arkeologi för Mammut, noshörning hittas vad jag vet inom Parisbäckenet. Kusten fanns vid den tiden ca 10 mil ut i Biskaya. Med väg bör forskaren mena avstånd i dagsmarscher till byten. Dylikt.
      Jättedjuren på hela norra hemisfären dog ut under/omedelbart efter ”Yngre Dryas”. Orsaken till detta köldbakslag tvistas det om, men något katastrofalt var det självklart.

      Den som studerar grottor av typen bör vara införstådd med att vad vi kallar ”Neanderthalare” också bör ha målat i grottor. Detta är bevisat för grottsystem på ömse sidor om Rhon-dalen, resp i Italien. Faktiskt skiljer sig inte Neanderthalarnas målerier, gravläggningsseder, verktygsteknik etc på en enda punkt från vad vi brukar kalla ”moderna människan”. Hittar man inte en skelletdel, så kan det inte avgöras om det är en Neanderthalare eller Modern människa.

      Notera att bland de äldsta markeringarna för Européernas gener finns vad som tidigare kallas R1a, R1b, R1c. Den östligaste ”Denisovaner)” tillkommer med flera ännu äldre populationer. Deras sannolika ursprungsområden sammanfaller märkligt väl med de skilda Neanderthalspopulatuioner man antar fanns, men OCKSÅ med just de Moderna Människornas refugieområden för istiden.

      Forskningen och framförallt media måste sluta framställa Neanderthlare ”som om de skulle vara en annan art”. Skillnaden mellan Neanderthal och Modern Människa är mindre än vad den är mellan en Europée och en Kines av idag. Neanderthalarna utrotas inte, utan under 1000-tals år omvandlas de genom evolution och begränsat tillskott av afrikanska gener till något nytt, som vi kallar Modern Människa. Enligt en grotta i Kaukasus, så hade denna omvandling startat redan 200-300000 f kr. Man gräver i andra grottor för att få analysen bekräftad. Och utvällandet ur Afrika är överdrivet, d v s det anlände på sin höjd 1 familjegrupp per 1000 år. Alla glömmer samtidigt rörelserna IN i Afrika, t ex den stora population runt Tchadsjön, som är R1b (vill jag minnas). Att man hittar lämningar efter Neanderthal/människa, som visar tecken på strid resp kannibalism betyder inte att den ena utrotade den andra.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s