Mervetande #1

Så färdas namn över språkgränserna

Namnet är en viktig del av vår identitet. Men flyttar du till ett annat språkområde är det ofta oundvikligt att namnet förändras.

Av Fatima Grönblad, frilansjournalist. Foto: Istock.
Språktidningen #2/2017.

Vissa ljud i namnet kanske inte existerar i det andra språket. Och om modersmålet har ett annat skriftspråk krävs det även en omskrivning till det nya skriftsystemet.

Ett exempel är om en familj bär det arabiska efternamnet Zarzor. Det ska uttalas med två tonande z. I svenskan låter z däremot som s, så namnet uttalas sarsor – det arabiska ordet för ’kackerlacka’.

– Barnen tycker inte det är så roligt att bli kallade det i skolan, säger Ratiba Hanoush, som är forskningsassistent och
arbetar som tolk i ett forskningsprojekt om efternamn.

Ratiba Hanoush är själv från Syrien. Hennes man har ett annat efternamn, eftersom namnskicket i Syrien är att man behåller sina respektive efternamn vid giftermål. Barnen bär faderns efternamn.

När de kom till Sverige registrerades Ratiba Hanoushs man och barn med efternamnet Ghadri, utifrån den latinska stavning som fanns i deras syriska pass. I Syrien är Gh det etablerade sättet att skriva arabiskans bakre r-ljud med latinska bokstäver. Det vet alla i Syrien, men inte så många i Sverige. Därmed har mannen och barnen fått vänja sig vid att deras efternamn uttalas som ”Gadri” i stället för ”Radri”.

– De tycker att det är okej. Det går ju ändå inte att skriva den sortens r-ljud med svenska bokstäver.

Fratiba hanoush har intrycket att det ofta är relativt odramatiskt för barn som växer upp i Sverige att deras namn får en svensk version. Många blir vana att uttala sitt namn på ett sätt i skolan och på ett annat sätt med familj och släkt.

– Barn anpassar sig lätt, men föräldrarna kan tycka att det är jobbigt. De vill kanske ge sitt barn ett namn som visar deras religion eller tradition. Men så blir det något annat.

Ratiba Hanoush arbetar i ett projekt som heter Det mångkulturella Sveriges onomastikon, och leds av Maria Löfdahl och Lena Wenner vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.

– Vi tycker att det är viktigt att forska om och tillgängliggöra material om alla svenskars namn, även de som är nya i Sverige. Mycket för att undvika missförstånd i vardagen, säger Maria Löfdahl.

Hon har tidigare jobbat som sfi-lärare, och vet själv hur det kan vara att sitta med en klasslista och känna sig tveksam inför hur namnen ska uttalas. Och att förstå vad som är för- och efternamn.

– Jag tycker man måste öka kunskapen åt alla håll.

Hon menar att myndigheter, skolor och vården behöver ökad kunskap om hur namnsystemen fungerar i de stora invandrade språken, och att man måste förklara för människor som kommer hit hur det svenska namnskicket ser ut.

Hittills har forskarna framför allt ställt frågor till personer med arabiska och somaliska som modersmål, genom en webbenkät och intervjuer.

En del av intervjupersonerna har ändrat stavning i folkbokföringen för att deras namn ska vara lättare att hantera för svensktalande. Det kan exempelvis handla om att byta från Yossuf till Josef eller Yahia till Johanna. Andra vill absolut inte ändra sitt namn.

– Vi har bland annat intervjuat en 20-årig somalisk tjej som heter Kawser. Hon måste ofta upprepa sitt namn tre fyra gånger för att andra ska kunna säga det rätt. Men hon vill ändå inte byta, för namnet är viktigt för henne och berättar om hennes religion och släkt, säger Ratiba Hanoush.

Det händer också att personer får leva med helt fel namn, om de sökt och fått asyl med falska pass. Ratiba Hanoush har mött människor som under resan till Sverige blivit registrerade i ett land i EU som i stort sett inte beviljar asyl till någon. För att då kunna resa vidare behöver de skaffa falska identitetshandlingar. Annars riskerar de att skickas tillbaka enligt Dublinförordningens regler om att flyktingar ska söka asyl i det första EU-land de kommer till. Detta kan innebära att de får leva under ett annat namn hela livet.

– Men det spelar nog inte så stor roll. Man gör allt för att få stanna och då är det inte så viktigt, säger Ratiba Hanoush.

När en person anländer till Sverige registreras namnet hos Skatteverket för den som redan har uppehållstillstånd, eller hos Migrationsverket för den som söker asyl. Enligt Ingegerd Widell på Skatteverket, är rutinen i de flesta länder att namnet anges med latinska bokstäver i passhandlingarna, även om deras modersmål har ett annat skriftspråk.

– Sedan händer det att en person vill ändra stavningen lite. Det går bra, så länge man inte ändrar stavningen så att den skiljer sig markant från hur namnet uttalas på originalspråket, säger Ingegerd Widell.

För kinesiska finns ett etablerat system för att föra över kinesiska tecken till latinska bokstäver: pinyin. Ett sådant system saknas för de flesta andra språk. Därmed kan samma namn förekomma med många olika latinska stavningar.

Skillnaderna kan komma sig av olika uttalsformer i källspråket. Exempelvis skiljer sig uttalet av namnet Mohamed mellan olika arabiska dialekter, och förekommer i latinsk skrift som exempelvis Muhamed, Mohammet och Mahammad. Stavningen kan också påverkas av att ett och samma ljud återges på olika sätt beroende på målspråket. Den svenska formen Gorbatjov motsvaras till exempel av Gorbachev på engelska, Gorbatschow på tyska, Gorbatchev på franska och Gorbatsjov på norska.

För den som söker asyl i Sverige och saknar pass brukar Migrationsverket utgå från latinska stavningar i andra handlingar, som födelsebevis.

– Finns det ingen latinsk stavning där, så ber vi personen bokstavera sitt namn, vilket i regel sker med hjälp av en tolk, säger Pierre Karatzian, vid Migrationsverkets presstjänst. Det händer också att handlingar som kommer in per post skickas för översättning.

Om personen är analfabet och inte kan bokstavera, får tolken hjälpa till genom att anteckna namnet med latinska bokstäver utifrån hur det låter.

Enligt Pierre Karatzian förekommer det att stavningen blir fel när namnet registreras via muntlig översättning. Två bokstäver har kanske bytt plats, eller så visar det sig att det fattas en bokstav.

– Då går det bra att ändra. Man gör då en tjänsteanteckning som förklarar bakgrunden till ändringen.

Den som vill ändra stavningen på sitt namn efter att det blivit folkbokfört, måste i dag kontakta Skatteverket om det handlar om förnamnet, medan det krävs en ansökan till Patent- och registreringsverket för att ändra stavning på efternamnet.

Detta kommer att förändras från 1 juli 2017, då en ny namnlag träder i kraft och Skatteverket tar över alla namnärenden. Andra förändringar är att det blir tillåtet med dubbla efternamn, samtidigt som man inte längre kommer kunna ta sig mellannamn.

I samband med att den nya namnlagen börjar gälla planerar Institutet för språk och folkminnen att bjuda in myndigheter och organisationer som hanterar namn till en konferens. Katharina Leibring är förste forskningsarkivarie på namnarkivet i Uppsala. Hon ser ett stort behov av att samla in och sprida kunskap, och utveckla gemensamma normer om hur utländska namn ska behandlas.

– Vi har ingen översikt, men jag tror att namn behandlas på olika sätt i dag.

Katharina Leibring ser det som en rättighetsfråga. Namn är en viktig del av vår identitet och alla har rätt till en rättssäker och likvärdig behandling. Samtidigt krävs en avvägning så att hanteringen blir praktiskt genomförbar för myndigheterna.

– Det handlar dels om individens frihet att få bli kallad det den vill, dels att namnen ska passa in i vårt alfabet och vårt namnskick.

Faduma Yousuf Awil 35 år. Född i Somalia. Bor i Sverige sedan 1989. Sedan 1972 skrivs somaliska med latinska bokstäver, men Awil stavas Cawil i Somalia. Hennes mamma tog bort C:et när de flyttade till Sverige, eftersom bokstaven c uttalas olika på somaliska och på svenska.

Namnet fungerar som en vägvisare

Faduma Awil kan sakna mjukheten i sitt förnamn. På svenska uttalas Faduma med ett tydligt och betoning på u. På somaliska ligger tyngden i början av namnet, med ett långt a, ett mjukt d och obetonat o-ljud, vilket ger en rullande känsla.

Faduma har alltid använt det svenska uttalet när hon pratar med svensktalande. På senare år har hon börjat fundera på om hon skulle presentera sig med det uttal hon själv gillar bäst.

– Det är en avvägning. Å ena sidan låter det svenska uttalet inte alls som mitt riktiga namn. Å andra sidan behöver man underlätta för omgivningen.

Yousuf är Fadumas fars namn och Awil hennes farfars. Hon bär dem enligt somaliskt namnskick. I folkbokföringen har hon registrerat Yousuf som mellannamn, och Awil som efternamn.

– Om jag skulle åka till en stad där det fanns släktingar, och frågade mig fram på gatan, så skulle jag säkert bli guidad rätt till slut. Namnet blir ett sätt att ta sig fram när det inte finns någon fungerande central administration.

Faduma och hennes man har två barn. För det ena missade de att ändra efternamn vid födseln, vilket gjorde att barnet kom att registreras med Fadumas efternamn.

– Jag vet inte vad min man tycker, men för mig spelar det inte så stor roll om hon heter Awil i efternamn. Folk vet vem hennes pappa är ändå. Men hade det varit i Somalia hade det inte gått. Att ge henne mitt efternamn skulle tolkas som att hon inte hade någon pappa, och som att jag sa till pappan att detta inte var hans barn.


Soumia El Ghazouani 33 år. Född i Frankrike av marockanska föräldrar, som flyttade till Frankrike på 1970-talet. Bor i Sverige sedan 2015. På arabiska skrivs hennes namn så här: سمية الغزواني

Arabiskt namn bättre på svenska

På arabiska och svenska uttalas namnet Soumia med betoning på näst sista stavelsen: mi – Soumia. På franska hamnar betoningen däremot på första stavelsen, sou – Soumia.

Soumias föräldrar har arabiska som modersmål, och därför uttalas hennes namn – ironiskt nog – mer ”korrekt” i Sverige än i Frankrike, där Soumia föddes.

– Jag gillar det svenska uttalet bättre än det franska. På franska blir mitt namn lite platt.

Förutom att hon ibland måste rätta folk som uppfattar att hon presenterar sig som Sofia, tycker Soumia att hennes förnamn funkar rätt bra i Sverige.

Då är det värre med efternamnet, El Ghazouani.

– Här i Sverige är det ännu värre än i Frankrike. När jag är på möten med jobbet och alla ska presentera sig, brukar jag bara säga mitt förnamn. Det blir för komplicerat annars. Men det är inte så viktigt för mig, jag förstår att det är svårt att uttala.

Syskonen Amal och Faicel har också brottats med sina förnamn.

– Min syster Amals namn ska uttalas med ett e i andra stavelsen, ”Amel”. Men det blir ofta Amal, eftersom det stavas så. Så hon har börjat skriva det med e i stället för a i slutet. Fast hon har inte bytt på id-kortet.

Soumias bror Faicel har gjort på liknande sätt. Han skriver numera ”Fayssal” för att öka chansen att andra uttalar namnet som han vill.

– Min mamma försökte registrera Fayçal när han föddes. Men myndigheten sa att det inte gick, för att de hade en lista med arabiska namn från marockanska ambassaden, och där var stavningen Faicel.


Yuanyuan Yi 35 år. Född i Kina. Går en forskarutbildning vid Göteborgs universitet. Bor i Sverige sedan 2012. På kinesiska skrivs hennes namn så här: 易媛媛

Engelskläraren föreslog Vivian

Sedan 14-årsåldern har Yuanyuan även ett västerländskt namn, Vivian. Allt för att göra det enklare för omvärlden.

– Det var min engelsklärare i high school i Kina som föreslog västerländska namn för oss. Jag minns att jag fick välja mellan EmmaAdaAnna och Vivian. Jag fastnade för Vivian. Det är fint och låter ganska likt Yuanyuan.

Enligt Yuanyuan tar sig i princip alla unga kineser i storstäderna ett västerländskt smeknamn.

– Om man jobbar i ett internationellt företag är det i princip ett måste att ta sig ett engelskt namn. Undantaget är om man har ett namn som är enkelt att uttala på engelska.

Yuanyuan började presentera sig med Vivian under college. Sedan dess har hon alltid presenterat sig enbart som Vivian Yi när hon möter icke-kineser.

Men på senare tid har hon börjat svänga, och lägger till ”och på kinesiska är mitt namn Yuanyuan”. Skälet är att Vivian inte finns angivet i formella handlingar. Då finns risk att en potentiell arbetsgivare inte förstår att den Vivian som de träffat och den Yuanyuan Yi som de läst vetenskapliga artiklar av är samma person.

– I Taiwan och Hongkong går det att registrera ett engelskt namn. Men det är inte tillåtet i Kina.

Yuanyuan har även bytt ordning på sina namn sedan hon flyttade utomlands. I Kina skrivs efternamnet alltid före förnamnet, alltså Yi Yuanyuan.

– Jag tror att alla byter ordning, utom politiker.

Hon nämner Kinas president Xi Jinping som exempel. Hans förnamn är alltså Jinping.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s